Fiskgjusen är en av våra största rovfåglar. Den kan ha ett vingspann på 170 cm
vilket innebär att det är den fjärde största rovfågeln i Sverige efter havsörn,
kungsörn och glada.
Den häckar i hela Sverige utom på Gotland.
Fiskgjusen är den rovfågel som är mest specialicerad för att fånga och leva på fisk.
Endast i undantagsfall tar den andra byten. Den lever framför allt på fiskar som går i
ytvatten, t.ex. braxen och vårlekande gäddor. I många områden utgör även ädelfisk en
betydande del av dieten.
Hos nästan alla rovfåglar är honan större än hannen. Hos fiskgjusen är honan klart större och väger i genomsnitt 1,8 kg jämfört med hannens 1,4. Orsaken till detta annorlunda storleksförhållande är inte helt klarlagt, men förmodligen hänger det ihop med att honan helst ska vara så stor som möjligt för att producera ägg och hannen liten och smidig för att kunna jaga mer effektivt.
Sysslorna vid boet är strikt uppdelade. Hannen står för allt fiske och har
huvudansvaret för bobygget. Honan sköter äggläggningen och matningen av ungarna. När
ungarna varit flygfärdiga i 2-3 veckor och själva kan äta den fisk som hannen levererar
flyttar honan iväg och överlämnar ansvaret för ungarna helt åt hannen.
Våra svenska fiskgjusar är flyttfåglar. De flesta flyttar till övervintringsplatser i
tropiska Västafrika. Med hjälp av satelitpejlade radiosändare har man kunnat följa
fiskgjusar på deras väg till och från övervintringsplatserna. Det är stor variation i
hur lång tid flyttningen tar, men under hösten avverkas de cirka 700 milen mellan
häcknings- och övervintringsplatserna på, i snitt 45 dagar. På våren går flyttnigen
ungefär dubbelt så snabbt.
Honor och hannar anländer till häckplatserna ungefär samtidigt under första halvan
av april. Om ett par häckat tillsammans återkommer de nästan alltid till samma boplats
året efter. Det är då inte ovanligt att de finner andra fåglar vid sitt bo. Yngre
fåglar ockuperar ofta boplatser tidigt på säsongen i hopp om att de gamla fåglarna inte
ska komma tillbaka. Ungfåglarna tar i så fall över boplatsen och häckar för första
gången. Om de gamla fåglarna däremot kommer kastar de omedlbart ut ungdomarna som då
får vänta ytterligare ett år på sin första häckning.
Det stora boet - som består av grenar som fodrats med jordklumpar, gräs, mossa och lavar
- byggs ofta i toppen av en kraftig tall.
Redan två veckor efter ankomsten, i regel runt den 25:e april, lägger honan tre ägg med
två dagars mellanrum. Sedan vidtar ruvningen. Honan har alltså huvudansvaret och hannen
byter av henne när hon äter eller ska bada för att putsa sina fjädrar. Efter cirka 35
dagar, kring månadsskiftet maj-juni, kläcks äggen. Det är uteslutande honan som tar han
om matningen.
Mot slutet av juli är det dags för ungarnas första flygtur. Den föregås av 1-2 veckors
intensiv flygträning då ungarna flaxar vildsint i boet och ibland lyfter en hel meter
över bobalen. Ungarna stannar sedan kvar 4-7 veckor i närheten av boet och äter själv
av den fisk hannen lämnar. Under denna tid förfinar ungarna sin flygteknik och försöker
lära sig att fiska. Eftersom honan flyttar strax efter det att ungarna är flygfärdiga
och hannen nästan aldrig är närvarande är det upp till ungarna själva att lära sig
dessa färdigheter.
Ungarna flyttar även helt utan föräldrarnas hjälp. I slutet av augusti eller i början
av september lämnar de boplatserna och flyger söderut.
Totalt finns ungefär 30.000 par utspridda i hela världen men framför allt på det
norra halvklotet. I Sverige häckar c:a 3.000 par vilket är nästan hälften av Europas
c:a 8.000 par.
Även om detta är den enskilt största mängden av Europas fiskgjusar har antalet minskat
de senaste decennierna. Forkarna vet väldigt lite om orsakerna till detta. Eftersom
fiskgjusen lever uteslutande av fisk tror man att en orsak kan vara försurningen av sjöar
och vattendrag som minskar tillgången på fisk.
Den påverkas också av faktorer utanför Sveriges gränser som tex minskade
nederbördsmängder och mänsklig torrläggning av sötvattensmiljöer i
övervintringsområdena. Även jakt och hög miljögiftsbelastning kan lokalt utgöra ett
allvarligt hot.
Fiskgjusen är faktiskt inte är speciellt störningskänslig under häckningssäsongen så länge man begränsar tiden för störningen. Mest störningskänslig är den precis efter kläckningen, dvs i början av juni. Om ungarna är små och honan störs av boet och inte kan skydda dem mot kyla, regn eller stark sol, kan det bli problem även om hon är av boet under en kortare tid. /.../ När ungarna är mer än 4 veckor (dvs fr.o.m. början av juli) kan man i princip göra vad som helst vid boet, utan att det händer något (förutsatt att honan får komma åt att mata ungarna då och då). Under turerna kommer vi att i möjligaste mån undvika att störa fåglarna.
Källa: Dr. Mikael Hake docent vid Grimsö Forskningsstation